Jaha, då va det dags igen. Stockholm, Sveriges självutnämnda nav, va? Nu har dom kommit på en ny kul grej: dumpa sina egna giftiga, leriga kluttar rakt ner i stackars skärgår’n. Alltså, vad har dom där uppe i vattnet egentligen? Dricker dom lacknafta invirad i quinoa eller är det nån slags kollektiv förnekelse? I Göteborg slänger vi glasspinnar i papperskorgen, i Stockholm slänger dom hela stadsdelar i havet.
Det är tydligen så att mäktiga Stockholm behöver muddra upp Norra Djurgårdsstaden lite. Och då får dom över lite, öh, ”muddermassor”. Älskar ordet. Låter så där lagom oskyldigt, som om det bara sitter på mudderbåten och dricker kaffe. Men nejdå, det handlar om prima gifter och härliga sopor som dom nu tänkt dumpa på bred front ute i Kanholmsfjärden. Skärgården! Typ Sveriges finaste natur, men va gör det om huvudstaden skall ta hand om sitt skräp? Herregud.
Och nu haglar missnöjet från dom blå – Liberalerna. Jan Jönsson tycker att det är ”orimligt” att slänga Stockholms egna miljöbekymmer på nån annans bakgård. Va fräckt! Och att han är förvånad över att politikerna i Stockholm inte berättade nåt om detta – ja, det är ju lika oväntat som att det regnar i Mölndal i november. Huvudstadspolitik när den är som bäst: snacka och gömma skiten tills det börjar lukta, sen vifta bort det med armar stora som Slussens bilkö.
Sen har vi socialdemokraten Anders, han som har högsta koll på MASSORNA (notera versalen). Han ba: ”Jan har fel! Vi har tagit ansvar! Vi har pausat och vill ha rätt beslutsunderlag!” I Stockholm betyder det ungefär: vi väntar ut stormen, låter nån stackare från Hägersten glömma det här och hoppas inget spricker upp i nån mingelgrupp på Södermalm.
Jan tycker också att de borde ha nån typ av ”djävulens advokat” – fast på Miljö. En miljöcontroller som liksom pekar med hela handen och skriker: ”Hörrni! Är det verkligen smart att dumpa arsenikpaj rakt ner bland vanliga fritidsbåtar?” Men nädå, i Stockholm vill dom hellre ha en inhyrd konsult som kan prata om cirkulär hållbarhet och spännande stadsutveckling när kameran går.
Alltså, man älskar ju göteborgsk hästdynga – men då menar man hästar. Stockholm, ni får skärpa er! Nästa gång ni får problem med era egna byggrester, prova nåt revolutionerande: ta hand om dom själva. Eller varför inte dumpa dom rakt utanför Stadshuset? Då kanske ni slipper bajsmacka på tallriken och kan våga kalla er Sveriges samvete.
Skärgår’n tackar och tar emot… Eller inte.